Årets Nobelpris i kemi går till forskning på maskiner som bara är några miljarddels millimeter stora. Den 14 december kommer en av de tre pristagarna, Sir J. Fraser Stoddart, till Göteborg för att föreläsa om hur det gick till att skapa dessa molekyler som väntas innebära en revolution inom framtida teknik. Anmälan öppnar inom kort.
Morgondagens teknik väntas bland annat innehålla kontrollerbara molekyler som, när de förses med energi, kan utföra olika sorters arbete. Tekniken befinner sig fortfarande på ett mycket tidigt stadium med förhoppningen är att den ska kunna användas i bland annat nya material, sensorer och energilagringssystem. Eftersom liknande molekyler också finns i kroppen väntas tekniken även få betydelse inom medicin.
Redan 1983 visade Jean-Pierre Sauvage, professor vid l’Université de Strasbourg, Frankrike, att det går att länka ihop två ringformade molekyler till en kedja, kallad katenan. 1991 utvecklade J. Fraser Stoddart, professor vid Northwestern University, Illinois, USA, en så kallad rotaxan: en rörlig molekylär ring på en molekylär axel. 1999 utvecklade så Bernard Feringa, professor vid Rijksuniversiteit Groningen, Nederländerna, ett molekylärt rotorblad som kontinuerligt snurrar åt ett och samma håll, alltså den första molekylära motorn. Med hjälp av denna teknik har han sedan bland annat designat en nanobil.
Den 14 december håller J. Fraser Stoddard en föreläsning på Konferenscentrum Wallenberg om molekylära maskiner. Föreläsningen är ett samarrangemang mellan Göteborgs universitet och Chalmers.
Webblänk: www.gu.se/nobel där det finns länk till anmälningsformulär (öppnas inom kort).