dec
2017
,
ONSDAGSAKADEMIN.
Föreläsare: Jovanna Dahlgren, professor i pediatrisk endokrinologi med särskild inriktning mot tillväxtforskning.
Vi bjuder på lunchmacka – först till kvarn!
Onsdagsakademin är Sahlgrenska akademins interna föreläsningsserie. Föreläsningarna ges vanligtvis på svenska. Onsdagsakademin vänder sig till all personal och alla studenter vid Sahlgrenska akademin.
OM FÖRELÄSNINGEN:
Barnfetma tillhör en av de sjukdomar som inte har hög status inom sjukvården samtidigt som det drabbar 5% av alla barn och leder till urusel livskvalitet. Tonåringar som har fetma har nämligen visat sig ha en livskvalitet sämre än cancersjuka barn. Barnfetma en folksjukdom som den drabbade blir mobbad för och skäms över. Att det oftare drabbar individer som tillhör lägsta socialklass gör det inte bättre. Många kollegor anser inte ens att tillståndet bör betraktas som en regelrätt sjukdom och menar att den som drabbas får skylla sig själv, att det enbart handlar om dålig disciplin.
Kan det vara såhär illa? Ja myter och fördomar om tillståndet är fascinerande många. Och kanske det därför är så lite som hänt under decennier. Men med stigande antal individer som drabbas senaste 20 åren och med ökande ekonomisk börda för vården och samhället, kanske det är dags att ompröva denna syn.
Vad vet vi hittills? Barnfetma är ett allvarligt tillstånd som redan i förskoleåldern leder till tecken på metabola syndromet, med en typ 2 diabetes som är minst lika skadlig för hjärta/kärl som när den drabbar vuxna. Etiologin bakom fetman är en kombination av ärftlighet och miljö, där vi idag börjar förstå tidiga miljöfaktorers påverkan via sk epigenitik.
Föreläsningen kommer att gå igenom senaste nytt vad gäller epigenetisk påverkan under första levnadsåret av kostens sammansättning, tarmflorans betydelse, omreglering av hjärnans termostat vad gäller aptitreglering. Dopaminsystemet och sambandet med neuropsykiatriska tillstånd kommer även att vara i fokus.
Slutligen kommer vi att beröra olösta hemligheter såsom varför gastric bypass-operation även hos barn så momentant ändrar kroppens insulinkänslighet. Kan tarmen vara organet som styr både insulinkänslighet, energiomsättning och hjärnans aptitreglering? Och vilka potentiella mekanismer ligger bakom detta?