En ultraljudsundersökning av handledens blodkärl kan på några minuter upptäcka åderförkalkning som riskerar att orsaka hjärt- och kärlsjukdom. Metoden, som utvecklats av forskare vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kan också användas för att följa effekterna av en behandling.
Hjärt- och kärlsjukdom orsakad av åderförkalkning är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu utvecklat en metod som med hjälp av högfrekvent ultraljud hittar även de första, mindre väggförändringarna i blodkärlen.
Göteborgsforskarna blev för åtta år sedan först i världen att genom högfrekvent ultraljud kunna följa utvecklingen av åderförkalkning hos möss. 2007 blev gruppen även först med att applicera metoden på människor.
Nu har metoden testats och utvärderats på bland annat 416 patienter som remitterats till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för bröstsmärta med misstanke om hjärtsjukdom.
Svar på en minut
Resultaten, som presenteras i Charlotte Eklunds avhandling, visar att den nya ultraljudsmetoden genom sin höga bildupplösning erbjuder ett enklare, mer precist och snabbare sätt att studera strukturförändringar i kärlen än de metoder som normalt används.
– Genom att hålla en ultraljudssändare vid handleden kan vi på någon minut få fram en detaljrik bild över blodkärlet och dess kärlvägg. Våra studier visar att graden av åderförkalkning i handledens kärl avspeglar graden av åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och att patienter med åderförkalkning i handledens artär oftare drabbas av hjärtinfarkt och stroke och oftare är i behov av kranskärlsvidgning, säger Charlotte Eklund:
– De kärlförändringar vi upptäcker i handledens artärer är med andra ord en markör för en annalkande hjärt- och kärlsjukdom.
Flera användningsområden
Utöver riskbedömningen för framtida hjärt- och kärlhändelser kan metoden enligt Charlotte Eklund också användas för att följa effekterna av olika behandlingar. Den goda bildkvaliten öppnar också för fler användningsområden, till exempel vid undersökning av fistlar och bedömning av kärlskada i armens kärl efter olika ingrepp.
Metoden kommer även att användas inom kärlforskning i kommande studier och används redan nu i en pågående studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Avhandlingen Biological relevance and prognostic significance of radial artery intima-media thickness försvarades vid en disputation fredagen den 4 april.
Hej!
Gratulerar till upptäckten av den här nya metoden! Bara undrar när metoden kommer att användas/tillämpas och på vilka patienter/vid vilka situationer (dum fråga kanske)? Vad jag förstår kommer metoden att användas i förebyggande syfte och då är frågan om det ska räcka att man som patient frågar efter en sådan undersökning vid ev misstanke av hjärt- och kärlsjukdom. Det är så mycket forskning och utveckling inom vård och hälsa samt upptäckt av nya/bättre/revolutionerande behandlings- och undersökningsmetoder, men när (får) dessa användas? Vilka pat har tillgång/rätt till dem? När man som pat frågar efter en viss (ny/bättre) undersökning eller metod, är det sällan läk är villig att använda det och ger alla möjliga ursäkter för att inte göra det, det mest vanliga är att ”det är för dyrt” eller ”behövs inte om man inte är allvarlig sjuk” (eller på väg att dö) e d akut tillstånd. Om en metod eller undersökning ska användas i förebyggande syfte, förstår jag att det ska tillämpas på pat som av olika anledningar befinner sig i ”riskzoner” och innan sjukdom eller akut tillstånd inträffar just för att undvika/förebygga.
Mvh
Elizabeth
Tack för din kommentar!
Metoden har olika användningsområden. Vi har under ett antal år utvärderat om metoden är relevant som riskmarkör hos patienter som har misstänkt kranskärlssjukdom, vilket den visat sig vara. Förekomst av åderförkalkning i kärlväggen i radialisartären kan ge tilläggsvärde tillsammans med andra riskmarkörer som t.ex. högt blodtryck, BMI, höga blodfetter osv. På vårdcentralen kanske man börjar med att kontrollera övriga riskfaktorer, och sen skickar vidare till specialist för utredning.
Men framförallt saknas en enkel och billig metod med tillräckligt hög upplösning för att kunna se effekt av behandling av åderförkalkning, dvs att direkt kunna se strukturförändringar, så tanken var att ta fram en sådan metod för att t.ex. hitta patienter som ej haft effekt av sin medicin och kunna förhindra att de fortsätter utveckla åderförkalkning. Även om vi idag behandlar med medicin som ska minska åderförkalkning så har det inte funnits någon metod som kan mäta så små strukturförändringar, man har med andra ord inte kunnat se att graden av åderförkalkning verkligen minskar, det är här som högfrekvent ultraljud har stor betydelse då metoden kan mäta mycket små strukturförändringar (ner till 0.02 mm, metoden har använts för att se förändring i åderförkalkning hos möss). För att vi ska vara säkra på att metoden är användbar för att se behandlingseffekt pågår just nu ytterligare en studie på patienter som haft hjärtinfarkt. Vi följer dem under 4 mån och tanken är att man ska se vilka patienter som haft effekt av sin medicin, och i tid upptäcka de patienter som ej haft tillräcklig effekt och kanske behöver komplementerande behandling/livsstilsförändring. Högfrekvent ultraljud är inte tänkt att användas som ensam metod utan som komplement tillsammans med andra metoder t.ex. ultraljud av flödet i hjärtats kranskärl. Man vill hitta patienter med ökad risk eller som ej haft tillräcklig effekt av behandling/PCI för att förebygga fortsatt utveckling av åderförkalkning.
En annan patientgrupp som vi riktat in oss mot är patienter med ledgångsreumatism (de har 2-3 ggr ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt), för att se vilka individer som har ökad tillväxt av åderförkalkning. Denna undersökning kan utföras i samband med uppföljning hos specialistläkare för att bedöma risk för hjärt-kärlsjukdom och behov av ev förändring i behandlingen.
Den höga bildkvaliten gör att man även kan titta på andra kärlstrukturer t.ex. vid kärlskada efter olika ingrepp (t.ex. balongvidgning), men även detta kommer att bli på sjukhuset om specialistläkarna ser behov av det.
Ytterligare ett intressant område är att använda metoden på barn och ungdomar för att med t.ex. livsstilsförändringar förebygga utveckling av åderförkalkning. Vi har använt metoden på överviktiga barn och sett att de redan börjar utveckla åderförkalkning. Det skulle vara intressant att följa dessa barn och se om de har effekt av kostförändring eller livsstilsförändring.
Vår forskargrupp jobbar på avdelningen för klinisk fysiolog och projekten är gjorda i samarbete med läkare på reumatologen och kardiologen på Sahlgrenska, vi ser därför metoden som kliniskt relevant. Det dröjer dock några år till innan metoden kommer i kliniskt bruk, man vill vara helt säker på resultaten och ha en noggrann validering av metoden, den pågående studien inväntas därmed. Just nu går det inte att remittera patienter för undersökningen. Men metoden planeras redan nu att användas för att mäta behandlingseffekt av nya mediciner för åderförkalkning i forskningsstudier framöver.
Troligen kommer det inte att bli screening på vårdcentraler eftersom det kräver inköp av en ultraljudsmaskin. Kanske kan det dock ske i framtiden i takt med att de nya portabla ultraljudsmaskinerna utvecklas.
Hoppas detta gett lite svar på dina funderingar
Hälsningar
Charlotte
Klinisk Fysiologi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg