Stephan Maier lämnar sin tjänst vid ett av världens bästa medicinska universitet, och flyttar till Göteborg och Sahlgrenska akademin. Framför allt är det den stora satsningen på Bild- och Interventionscentrum (BoIC) som lockar honom hit, och möjligheten till ett kulturbyte för familjen. Sedan några månader är han ny professor inom radiologi och bildbehandling.
Jag träffar Stephan Maier i hans hörnkontor på Bruna Stråket, med utsikt över den omfattande byggnadsarbetsplats som ska bli BoIC-huset. Han berättar att han förvånats över den milda vintern och den tidiga våren i Sverige:
– Jag förväntade mig att det skulle vara kallt. Men i Göteborg blommar redan körsbärsträden, medan det fortfarande ligger en halv meter snö i Boston, säger han med ett snett leende, och konstaterar att denna vinter varit extrem i både Sverige och USA, men på motsatt sätt.
Stephan Maier rekryterades till Göteborg i samband med akademistyrelsens strategiska och breda satsning för på internationella toppforskare. Han tillträdde sin professur så sent som i december förra året, men har redan hunnit knyta många kontakter.
– Här finns en god kompetens och en uttalad vilja att utveckla forskning och klinisk användning av magnet resonans (MR)metoder. Förutsättningarna för forskningen är väldigt bra i Göteborg, också med tanke på att det finns ett förstklassigt tekniskt universitet här. Med BOIC kommer vi få infrastruktur av internationell klass och mer kapacitet för forskningsprojekt, säger Stephan Maier.
Höga tesla-drömmar
Inom sina kliniska projekt arbetar han mycket med att utveckla och optimera bildtagningen med MR-kameran. Det gäller både att utveckla nya pulssekvenser, det vill säga mjukvaran som driver den komplexa magnetresonanstomografen, och att förfina protokollinställningar som kan varieras vid avbildning av patienter.
– Bilder tagna med MR-teknik har alltid störande brus, och ju snabbare eller med mer detaljer vi försöker åstadkomma våra bilder desto mer brus och artefakter får vi på köpet, säger Stephan Maier.
En artefakt är en struktur i en bild som egentligen inte finns i den kropp som avbildas, men ändå syns i bildresultatet.
MR-kameran använder starka konstanta och varierande magnetfält. Fältstyrkan mäts i enheten tesla, där högre tesla ger högre upplösning, och en bättre relation mellan signal och brus. När patienter undersöks används ofta MR-kameror med en fältstyrka på mellan en halv och tre tesla, men i forskningssyfte finns betydligt starkare magneter att tillgå.
– En dröm vore att få hit en sju-tesla, säger Stephan Maier, men konstaterar snabbt att just nu är det en osannolik dröm:
– De magneterna är så dyra att producera att det enda företaget som tillverkar dem nu meddelat att de slutar med produktionen. Men jag hoppas att tillverkningsprocessen kan utvecklas, och kanske ge oss sju-teslor till ett mer rimligt pris i framtiden.
På Medicinareberget finns dock ett mindre sju-tesla-system, lämpad för undersökningar av smådjur. Det finns planer att rusta upp systemet, vilket Staphan Maier menar är ett viktigt steg för MR-forskningen i Göteborg.
Letar grundläggande svar
Trots att MR-bildtekniken funnits i mer än 30 år finns fortfarande mycket grundläggande forskning kvar att göra om tekniken.
– Jag tycker det är viktigt att vi verkligen förstår vad det är vi ser i bilderna, till exempel vilken del av signalen som kommer från extracellulära områden och vilken del som kommer från det intracellulära området. Där kan kvantitativa experimentella studier med smådjur och enkla modeller lära oss mycket.
Han imponeras av standarden på Laboratoriet för experiemnetell biomedicin (EBM) och övriga Core Facilities på Medicinareberget. Han lyfter särskilt fram NMR Centrum som en intressant framtida forskningspartner.
Barn med många språk
Svenska talar han förvånansvärt bra, med bara en antydan till brytning. Inte ens när han talar om sin forskning behöver han byta till engelska. Han förklarar att han bott i Sverige under några korta perioder under sin tidiga barndom – senast som sjuåring. Hans mamma var svenska, och höll språket levande för honom under uppväxten. Själv har han också försökt föra svenskan vidare till sina egna barn.
– Jag har två elvaåriga flickor, tvillingar, och nu brukar de påpeka när de inte tycker att mitt uttal av västsvenska ortsnamn är rätt, ler Stephan Maier, vars fru, med kinesiskt ursprung, också har fört vidare sitt modersmål till döttrarna.
Disputerade två gånger
Efter sin läkarexamen, som han tog i Zürich i mitten av 80-talet, drogs han starkt till forskningen. Inom några år avlade han inte bara en doktorsexamen, utan två. Först inom medicin, sedan teknik. Hans första avhandling handlade om den då nya magnetresonansbildtekniken, och i sina studier jämförde han hur bra denna teknik kunde mäta blodflöde i stora kärl jämfört med ultraljud.
– Mediciniska avhandlingar i Schweiz är inte alls så stora arbeten som i Sverige, men min avhandling var ovanligt omfattande efter schweiziska mått, säger Stephan Maier, som arbetade på sitt första doktorandarbete under nästan tre år.
Även den tekniska avhandlingen, framlagd vid det tekniska universitetet ETH Zürich, handlade om den nya MR-tekniken, och om olika metoder för att mäta rörelser i blodkärl och i hjärta.
Till Harvard för postdok
Att använda MR för att mäta rörelse är den röda tråd han sedan dess fortsatt följa i sin forskning. En postdoktjänst vid Harvard Medical School förde honom till Massachusetts, USA, där han fortsatte utveckla MR-tekniken. Bland annat har han intresserat sig för en mätningsteknik som dök upp under 1990-talet som kallas diffusions-MR. Tekniken avbildar de långsamma och slumpmässiga rörelserna av vattenmolekyler, och har under det senaste decenniet fått stort genombrott inom kliniken och forskning. Idag utreds till exempel alla fall av misstänkt stroke med diffusions-MR.
– Det fanns då endast ett fåtal MR-system som var utrustade med diffussions-MR, och jag hade inte tillgång till något av dessa, säger Stephan Maier.
Istället utvecklade han Line Scan Diffusion Imaging: en något långsammare teknik som kan användas på helt vanlig MR-utrustning, men som ger så bra bildkvalitet att ingen av de nuvarande standardmetoderna hittills kunnat överträffa den. Under flera år användes hans metod på Harvard Medical School och på andra sjukhus för kliniska rutinundersökningar och för forskning.
Stephan Maier och hans kollegor vid Harvard upptäckte dessutom hur diffusions-MR kunde kombineras med avancerad analys för att undersöka hjärntumörer.
– Det är ett bidrag till den palett av olika kontraster som kan användas vid diagnostiken av hjärntumörer. Den är också kvantitativ, och kan användas för att följa behandlingen och avgöra om den fungerar bra eller inte, säger Stephan Maier.
Redan nya samarbeten
Här i Göteborg fortsätter han sitt arbete med diffusions-MR. Trots att han bara varit på plats deltid under några månader, har han redan hunnit inleda ett samarbete kring diffusionsmätning av prostatacancer.
Stephan Maier avslutar nu sitt arbete inom sin forskargrupp på Harvard Medical School, en grupp som till stor del består av etablerade, seniora forskare. Han tar därför inte med sig några medarbetare till Göteborg, utan kommer att etablera en ny forskargrupp här.
Bilder tilltalar Stephan Maier inte bara i yrkeslivet, utan även privat. Fotografi är ett stort intresse, både dess tekniska aspekter och dess estetiska. På senare år har motiven dock skiftat, från landskap till familj och barn.
Text: Elin Lindström Claessen
