Forskarna Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck har skrivit boken När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet. De ville samla forskningsrön om sjukdomen som många lider av. Nu har de också två behandlingsmetoder som visat sig ge effektiv lindring.
Varje år uppsöker omkring 20 000 personer i Sverige akut sjukvård efter en skallskada. Omkring 30 000 får en stroke; ytterligare minst 5 000 personer drabbas av inflammationer, tumörer eller andra sjukdomar i hjärnan och nervsystemet. Enligt vetenskapliga studier drabbas cirka 25 procent av dessa patienter av hjärntrötthet som en följd av skadan eller sjukdomen.
Symtomen varierar från lindriga koncentrationssvårigheter till långvarig oförmåga att arbeta och ha ett socialt liv. Det finns idag inga effektiva läkemedel.
Lovande resultat för läkemedel
Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu med mycket goda resultat testat två nya behandlingsmetoder för hjärntrötthet.
I den ena studien fick 29 patienter med kvarstående hjärntrötthet efter skallskada behandling med det centralstimulerande läkemedlet metylfenidat. Resultaten visar att medicinen, som normalt används för behandling av ADHD, både minskade hjärntröttheten och hjälpte patienterna att snabbare bearbeta information.
– Substansen botar inte besvären och smärtan, men eftersom den minskade symtomen på hjärntrötthet upplevde många patienter att smärtan blev lättare att hantera, säger Birgitta Johansson, specialist i neuropsykologi vid Sahlgrenska akademin.
Mindfulness ökade livskvaliteten
I den andra studien fick 17 patienter genomgå ett åttaveckorsprogram för att lära sig så kallad mindfulness-baserad stressreduktion, och därefter ett fortsättningsprogram på ytterligare åtta månader. Patienter som genomförde programmen upplevde sig mer tillfreds med sina liv, fick en god hjärnvila och en större insikt i hur de skapar balans mellan aktivitet och vila.
– Att ändra sina vanor och fortsätta med regelbundna meditationer på egen hand är svårt, speciellt för en hjärntrött person som har extra svårt att ta initiativ. Tanken med fortsättningsprogrammet var att ge ett mer långsiktigt stöd och det visade sig fruktbart, säger Birgitta Johanson.
Kunskapen samlas i en bok
De båda studierna presenteras i boken När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet. Boken är enligt forskarna Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck skriven just för att det finns så lite kunskap att tillgå för patienter som lider av hjärntrötthet.
– Det har genomförts väldigt få behandlingsstudier, och kunskapen om hur hjärntrötthet ska behandlas vilar i huvudsak på att lära sig leva med sina problem, vila mycket och använda smarta strategier som kan minska energiåtgången. Men för många ger inte detta tillräcklig lindring, därför var det nödvändigt att samla forskningsrönen i en bok, säger Lars Rönnbäck, överläkare i neurologi.
Behandling via internet
Forskarna genomför just nu uppföljande studier för att utvärdera metylfenidatets långsiktiga effekter och kontrollera att långvarig behandling inte ger biverkningar. Nästa steg blir att göra försök där behandlingen sätts in tidigt, med förhoppningen att läkemedlet ska kunna förebygga att hjärntrötthet uppstår.
– Vi är också intresserade av att testa mindfulness via internet, eftersom det skulle vara ett sätt att nå fler patienter oavsett var man bor i världen, säger Birgitta Johansson.
Text: Krister Svahn
Boken ”När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet” ges ut på Recito förlag och kan beställas via forskargruppens hemsida: http://www.mf.gu.se/
Länk till vetenskaplig artikel om minfulness och hjärntrötthet
Länk till vetenskaplig artikel om metylfenidat och hjärntrötthet
HJÄRNTRÖTTHET
Hjärntrötthet eller mental trötthet innebär att hjärnan inte klarar av att sortera och bearbeta inkommande information på ett effektivt och energisnålt sätt. Till skillnad från normal trötthet, som vi alla kan uppleva efter tankekrävande ansträngning, kan personen som lider av hjärntrötthet inte göra något åt sitt förlamande tillstånd: en paus, en kopp kaffe eller att prata om något annat hjälper inte. En teori är att hjärntrötthet beror på störningar i funktionen hos hjärnans stödjeceller som orsakar ett ”låst” tillstånd på cellnivå, vilket i sin tur orsakar den totala utmattning som en person med hjärntrötthet upplever om hon eller han överanstränger sig.
