Ett åttiotal medarbetare deltog vid det allmänna akademimötet som fokuserade på fördelning av fakultetsanslaget, men också på infrastruktur och ny hörandeförsamling.
Prodekanus Eric Hanse inledde tisdagens lunchmöte med en övergripande presentation av fakultetsanslagets fördelning. Det handlar om närmare 400 miljoner kronor under 2014 och anslaget kommer inte att höjas 2015. Cirka 200 miljoner kronor går direkt till institutionerna och då främst till akademiska sluttjänster. Den andra hälften av anslaget fördelas på tre lika stora andelar för Infrastruktur, Återväxt och Strategiska/taktiska satsningar.
Fakultetsanslaget räcker inte längre för att täcka de ökade kostnaderna. Tanken är nu att man ska säkra den andel av fakultetsanslaget som går till institutionerna, basanslaget, och istället anpassa avsättningar till övriga delar.
– Vi har ett visst penningbehov om vi fortsätter med vår variant att fullfinansiera tjänster. Ekvationen med stigande löner och lägre uppräkning av anslag går inte ihop, konstaterade dekanus Olle Larkö.
I andelen Återväxt, cirka 17 procent av anslaget, är mycket aktivitetsrelaterat och större delen går till forskarutbildning. Det sker till exempel i form av projektbundna doktorandplatser, förlängning av forskarassistenttjänster, återvändarbidrag, externfinansieringsbidrag och medfinansiering av Vetenskapsrådets unga forskare, Wallenberg, EU etc.
Till återväxtdelen av anslaget hör också institutionsbundna doktorandplatser och medicinsk basvetenskap.
Exempel på Strategiska/taktiska satsningar är Biomatcell, MedTech West, Vårdalinstitutet, Scapis, EpiLife, BoIC etc samt entreprenörskap och samarbete med folktandvården.
Arbetsgruppens medlemmar
En arbetsgrupp som är knuten till fakultetsstyrelsen diskuterar frågorna kring anslaget och arbetar för att ta fram ett förslag. Den består av åtta personer: Sara Wallström, Gunnar C Hansson, Kajsa Henning Abrahamsson, Peter Naredi, Inger Ekman, Sverker Jern, Eric Hanse och Kristina Johansson.
– Vi i arbetsgruppen har bland annat diskuterat att ge forskningsutbildningsrådet ett utvidgat ansvar. Och hur vi ska vara med och finansiera det vi kallar taktiska satsningar, sade Eric Hanse.
Han påpekade att gruppen inte är enig men att diskussionen och arbetet fortsätter.
Många mötesdeltagare framförde synpunkter på fakultetsanslaget. Elias Eriksson, professor i farmakologi, efterlyste tydliga beslutsformer för de olika delarna.
– Arbetsgruppen har till exempel diskuterat formen för förändring av basanslaget, för tjänster i första hand. På andra lärosäten har man en inrättandekommitté som bereder tjänsteärenden. Det saknar vi här, svarade Eric Hanse.
Lena Carlsson, gruppledare på Wallenberglaboratoriet, blev bekymrad av presentationen som enligt henne saknade framåtanda.
– Vid varje beslut borde vi ställa oss frågan: Hur kan vi på bästa sätt premiera bra forskning och öka vår konkurrenskraft?
Hur långt kommen är planen på ett rekryteringsråd?
– Vi har påbörjat en diskussion om en inrättandekommitté, eller rekryteringsråd eller vad det ska kallas. Om det blir aktuellt kan det bli en av akademins viktigaste instanser. Idag har prefektrådet den funktionen kan man säga, och det fungerar inte alltid så bra, sade Eric Hanse efter mötet.
Infrastruktur – bråttom att agera
Göran Larsson,föreståndare för Core Facilities, som har dekanus uppdrag att bevaka infrastruktur nationellt, menar att det är viktiga saker på gång. Vetenskapsrådet som tidigare har fördelat cirka 1,5 miljarder kronor årligen har stoppat sina anslag och ska utforma en ny ”road map” för nationell infrastruktur.
Problemet, som inte bara gäller Sahlgrenska akademin utan hela Göteborgs universitet, Chalmers och Göteborgsregionen, är att vi inte har definierat plattformar som är av nationellt intresse. För att få del av VR-satsningar i framtiden måste vi ha slagkraftiga förslag som kan sätta Göteborg på kartan.
– Det är bråttom. Vi måste enas och presentera dessa förslag senast i början av juni, sade Göran Larsson.
Det finns också andra möjligheter för infrastruktursatsningar. SciLifeLab har meddelat att de öppnar upp för nya noder utanför värduniversiteten. Göran Larsson menar att detta är hoppingivande men påpekar samtidigt att vi även i detta sammanhang måste agera nu.
– Ja, kontakta Göran alla som har tankar kring detta, uppmanade Olle Larkö åhörarna.
Hörandeförsamlingens uppdrag
Några minuter ägnades också åt att informera om hörandeförsamlingen inför den nya rektorsperioden. Sahlgrenska akademin ska i hörandeförsamlingen ha sex representanter för lärare och fem för övrig personal. Dekanus har beslutat att de som var representanter vid senaste hörandeförsamlingen 2011/2012 ska tillfrågas på nytt.
Flera på mötet uttryckte irritation över den pressade beredningsprocessen kring rektorsvalet. Att universitetsstyrelsen tar beslut om ny rektorsperiod samma dag som hörandeförsamlingens möte gör att processens funktion blir verkningslös.
Nästa akademimöte
De akademigemensamma mötena är ett forum för kollegial diskussion, med fokus på frågor som står högt på akademistyrelsens agenda. Alla anställda är välkomna att delta. Mötena är förlagda över lunch, och deltagarna bjuds på en smörgås och dryck.
Nästa möte blir till hösten.
Mer om processen kring hörandeförsamlingen:
http://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/nyheter-detalj//ny-rektorsperiod–dags-att-utse-
representanter-till-horandeforsamling.cid1219115
