BIDRAG. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar nu 36,7 miljoner kronor på den forskning om barncancerformen neuroblastom som leds av professor Ruth Palmer vid Göteborgs universitet. Det stora bidraget ger bland annat forskarna tillgång till nya förstklassiga analysmetoder.
Ruth Palmer poängterar att projektet genomförs som ett samarbete mellan tre forskargrupper på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och lika många grupper på Karolinska Institutet.
– Vi är sex forskargrupper som tillsammans utforskar de biologiska mekanismerna bakom neuroblastom. Anslaget innebär att vi kommer kunna intensifiera vårt samarbete, och att vi kan satsa på toppmoderna och mycket noggranna analysmetoder, säger Ruth.
Neuroblastom uppstår i det system av nerver som kallas det sympatiska nervsystemet. Eftersom detta nervsystem sträcker ut sig genom stora delar av kroppen kan man få neuroblastom på många ställen, men vanligast är att tumören uppstår i närheten eller i binjuren. Sjukdomen drabbar mellan 15 och 20 barn i Sverige varje år. Oftast är det små barn som drabbas, före två års ålder, och det händer att barn föds med sjukdomen. Sjukdomen finns i mildare former, som då kan läka ut av sig själv, men kan också vara mycket aggressiv.
Från utvecklingsbiologi till behandling
De avancerade metoder som ska användas inom projektet är bland annat så kallad singelcellsekvensering och specialiserade proteinanalyser. Dessa ultramoderna metoder kommer att generera enorma mängder forskningsdata, som ger stora möjligheter till vetenskapliga framsteg. Genom att kartlägga hur de molekylära aktiviteterna ökar och minskar på cellnivå i neuroblastom, och sätta dessa förändringsmönster i ett utvecklingsbiologiskt sammanhang, förbättras också möjligheterna att utveckla nya behandlingar.
– Neuroblastom orsakar idag 15 procent av alla dödsfall i cancer bland barn. Det är en sjukdom som kommer i många skepnader, och eftersom den är så heterogen är det svårt att definiera exakt vad som driver sjukdomsutvecklingen, säger Ruth Palmer, som konstaterar att det är ett av forskningens viktigaste mål att rädda eller iallafall förlänga liv:
– Vi har god erfarenhet av sådana här tvärvetenskapliga samarbeten mellan kliniska och basvetenskapliga forskare och vet att sådana samarbeten kan leda till bättre överlevnad bland patienterna.
De senaste åren har möjligheterna att anpassa behandlingen efter varje barns behov förbättrats, bland annat på grund av forskning från Ruth Palmer och hennes kollegor. Göteborgsforskarna är experter på proteinet anaplastiskt lymfom kinas (ALK). Dess naturliga funktion är att kontrollera cellulär signalering och utveckling, och har identifierats som en viktig drivkraft bakom flera cancersjukdomar, däribland neuroblastom. Göteborgsforskarna har tidigare gjort flera betydelsefulla upptäckter om hur detta protein regleras och fungerar. Så sent som i augusti kunde de publicera nya resultat, där de visade att neuroblastomfall med en felreglerad ALK-protein kunde motverkas med en medicin som hämmar aktiviteten av proteinet.
Kombinerar olika musmodeller
De sex samarbetande forskargrupperna har tillgång till olika modellsystem, från enklare bananflugor till mer avancerade, genförändrade möss. Arbetena i djurmodellerna kompletteras med experimentella analyser av cancerceller och andra prover från patienter med neuroblastom.
– Eftersom neuroblastom är en så komplex sjukdom kommer det att bli tekniskt krävande att kombinera de olika musmodellerna för neuroblastom, men det borde kasta ljus på hur neuroblastom uppkommer under fosterutvecklingen. Vi måste använda musmodeller för att undersöka utvecklingen av neuroblastom från de allra första strukturerna som senare utvecklas till fostrets nervsystem, säger Ruth Palmer.
Hennes forskarkollegor på Karoliniska Institutet är experter på den vävnad där neuroblastom har sitt ursprung och inom genetiska analyser av patientprover. På KI finns också expertis inom de nyckelmekansimer som är involverade i utvecklingen av neuroblastom.
Ruth Palmer är professor i molekylär cellbiologi, särskilt intracellulär signalering vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon kommer ursprungligen från Skottland, och disputerade vid Cancer Research UK i London 1996. Hon har tidigare varit verksam vid Salk Institute, San Diego, Kalifornien, och Umeå universitet.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: JOHAN WINGBORG
