BIDRAG. Den patientgrupp som vårdas inom rättspsykiatrin är bred och komplex, och det är svårt att överföra kunskap mellan olika länder inom området. Ett projekt som leds från Göteborgs universitet som nu fått finansiering från Vetenskapsrådet ska ge systemisk kunskap som i förlängningen kommer att ge en bättre rättspsykiatrisk vård.
Det projekt som nu fått 3,6 miljoner kronor från Vetenskapsrådet har titeln ” Rättspsykiatriska patienters behov av stöd och hjälp: begrepp, instrument, bedömning och konsekvenser för vården”.
Eftersatt område
Huvudsökande är psykologen Thomas Nilsson, som är lektor och docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och dessutom utredare på Rågården Sahlgrenska universitetssjukhuset och Rättsmedicinalverket. Han konstaterar att projektet innebär ett stort lyft för den rättspsykiatriska forskningen vid Göteborgs universitet, och att forskningen i förlängningen kommer att betyda mycket för patienterna:
– Kunskapsläget om patienter inom rättspsykiatri och deras behandling är allvarligt eftersatt, och vi saknar fastställd kunskap om deras behov av hjälp och om vilka insatser som faktiskt fungerar för dem, säger han.
Brett spektrum
Den patientgrupp som vårdas inom rättspsykiatrin definieras utifrån nationell lagstiftning och inte utifrån specifika diagnoser eller psykiatriska kriterier. Det innebär att patienterna återfinns inom ett brett spektrum, med svår och komplex psykiatrisk problematik. Det faktum att det är svensk jurisdiktion som definierar patienterna innebär också att det är svårt att jämföra och överföra kunskap mellan olika länder.
– Förutom att uppfylla vårdbehov har den rättspsykiatriska vården också i uppgift att fullgöra uppdraget att skydda samhället. Det är ett uppdrag med dubbla agendor som i flera avseenden är svåra att förena, säger Thomas Nilsson och fortsätter:
– Vårt projekt handlar om att utvärdera instrument och metoder för kartläggning av vård- och stödbehov hos dessa patienter, och kartlägga patienternas allmänna nivå när det gäller behov av hjälp och deras funktionella status, både utifrån själv- och personalskattningar och från systematisk testning och utredning.
Steget från sluten till öppenvård
Patienter som är färdigbehandlade inom sluten rättspsykiatrisk vård och som överförs till öppenvården kommer också inom projektet att följas upp efter ett år, för att utöka kunskapen om hur de klarat sig beträffande sjukdom, boende och kriminalitet.
Projektet samlar både kvantitativa och kvalitativa data, vilket möjliggör statistiska analyser om hur dessa patienter själva skattar sitt vårdbehov, om vårdens förmåga att identifiera och möta deras vårdbehov, och även om det går att använda variabler relaterade till vårdbehov och funktionell status för att predicera vårdutfall.
Forskarna kommer också kunna göra kvalitativt baserade analyser som bidrar till klargörandet av rehabiliteringsmål inom den rättspsykiatriska vården, och hur dessa mål på ett ändamålsenligt sätt kan förläggas till de olika intressenter som samverkar inom denna vård.
AV: ELIN LINDSTRÖM
FOTO: ANNA REHNBERG
